Summering av gårdagens utgång

För att travestera Tommy Nilsson kan jag blott konkludera: "Jag tror inte på människan". Den beskrivning som Regina levererat – i lätt eufemistisk klädedräkt – ger den oinvigde ytterst begränsad insikt i situationens allvar. Det finns egentligen inga omskrivningar som är nog förskönande så det är lika bra att gå på det tunga artilleriet direkt. Min analys är totalt estetiskt haveri och fullständig mental kollaps. Hur blev vi besökare av denna tvivelaktiga inrättning, kan man lätt som läsare undra? Utgångspunkten var en längtan efter att dansa till musik som man känner igen och som har ett dansvänligt tempo. Aldrig hade jag i min vildaste fantasi kunnat visualisera de bilder som mina näthinnor för evigt kommer bära med sig. Jag är märkt. Närmare Torsk på Tallin än så här hoppas jag att jag aldrig kommer. Idag känner jag glädje över att mina persedlar överlevde gårdagens ömma garderobsvård.