Tjeckien: Ärligt talat, det här med nationella inslag i populärmusik … Jag trodde det bruket dog ut i och med nationalromantiken? Get real. En störd dude i superhjältedräkt med suspekt mustasch. Det flyger inte någonstans. Litet som en tjeckisk Markoolio, med allt vad det innebär.
Belgien: Elvis-kopia med oklar grundsexualitet och otidsenlig framtoning. Vad fan håller de på med? Jag trodde att europa kunde bättre än så här. Metahumorn med titeln "Copycat" håller inte heller. Matrixinspirerade bakgrunden känns endast daterad.
Belarus: Hockeyfrisyren är tidlös! I say no more.
Sverige: Den som gjort detta arrangemang och låtit Ernman sjunga detta i detta register borde omedelbart förlora sitt svenska medborgarskap och deporteras till valfri kol- eller saltgruva. Som tur är hörs en del icke-de-essade-konsonanter till lyssnarnas stora glädje. Fredrik Kempe är inte min main-man just nu, om vi säger så.
Armenien: Folkmusikinfluenser. Lägg ner. Om ett uttryck inte är bättre än att det inte sprids utanför ett lands gränser finns det förmodligen en anledning. Stageningen känns som något från Indiska.
Andorra: Oskön Spice Girl-Geri-rip-off. Vita märkligt skurna kläder gör ingen glad annat än läkaren som får skriva ut stora mängder smärtstillande och minneskontrollerande preparat.
Schweitz: U2-inspirerat bidrag med synkopfestival och ett par trevliga rundgångar. Men 80-tals-stylingen gör ingen glad, ej heller hoppar man upp och ner av glädje av sångarens timbre eller tonträffningsförmåga. Oh, gud, att tala till publiken! Jag trodde inte längre det var tillåtet enligt den senaste versionen av de mänskliga rättigheterna.
Turkiet: Lägg ner. Bjud inte in igen. Typexempel på hur obegåvat det är att försöka dölja brist på skills genom lekamlig exponering. Orkar inte mer av detta nu.
hahahaha, klockren analys!!
SvaraRaderavilket engagemang! ser fram emot att höra vad du tycker om finalen.
SvaraRadera